Number Two.

Den andra dagen i götet vaknade Jonna och jag med ett ryck. Tove, som hade hittat ragg (SCOOOOORE) hade inte kommit hem på hela natten, och hennes lilla voffsevoffvoff Dexter ville kissa. Jona, som den godhjärtade samarit som hon är. tog ut den lilla vovven, efter att jag predikat om att klockan bara var halv nio. Grannen bestämde sig därefter för att spela musik, detektivbyrån, jävligt högt vilket resulterade i att en smått irriterad Jonna bankade i väggen hårdare än hårdast, utan vetskapen att jag i mitt nyvakna tillstånd hade LIITE fel ångeående tiden. Klockan var nämligen tolv, och vi kan ju lugnt säga att grannen inte blev glad.
Dagn fortsatte med shopping, guldskor och matletande, och till sist kom kvällen. Vi hade bestämt ss för att dra till Gretas, Götets "It" gaysälle, där vi skulle kolla på meodifestivalen på storbildsskärm. Tjena. Dey var tjugoårsgräns, så jag fick nästla mig in, spela alla mina kort rätt och fjäska som fan. Men vi var ändå snyggast och vip. In kom vi, och till sist stod Malen Ehrman som segrare med "La voix". YAYAYAYAYAYAYAYAYAYAY! Jag blev klart fullare än fullast och jag gillade såklart det som fan.
Vi stack hem vid ett, och dagen efterspenderades med packning, avklippning av dreads och jävligt mycket surande och vemod. Sen åkte jag hem, var stygg på busshållspltsen, och nu sitter jag här i skolan och verkligen drar ut på det faktum at jag snart måste skriva en uppsats om en bok. Sweet.
Pussen.